Landar några dagar på ett ställe som heter Beach House på coral coast. Tjugosju grader men regnet öser ned för andra dagen i rad så vi fryser så vi får gårhud på kroppen trots att leggins och cardigan ärför första gången är på. Oroar mig för hur sjutton vi ska klara av att återvända hem till kylan. Kommer gå runt i vinterjacka samtidigt som alla andra börjar använda sina jeansjackor. Har insett vart alla backpackers och västerlänningar håller till - här i en låtsasvärld uppbyggd för turister. Känner mig totalt felplacerad och kulturkrockad här. Trodde att jag hade saknat "civilisationen" men när jag kommit hit ifrågasätter jag verkligen vad den riktiga världen innebär. Inte är det detta; en massa vuxna som "leker på en vuxenlekplats" som Cecilia utryckte det när vi pratade igår. Här är fantastiska möjligheter att göra saker som dyka, paddla, surfa, spela biljard, äta god men västerländsk mat , träffa andra resenärer och festa. Det finns också en vacker strand ett stenkast bort. Men det är inte Fiji för fem öre! Jag saknar redan de "riktiga", fantastiska människorna och den varma kulturen. Frågar mig vilket liv som verkligen är civiliserat - att leva av och i harmoni med naturen tillsammans med sin familj och by så för mig otroligt lokalt och isolerat eller att flytta med sin egen kultur runtom i världen på olika uppbyggda resorter och låtsasvärldar utan minsta intresse för landet man besöker. Dagens reflektion över men känner verkligen att det kommer vara en utmaning att komma hem. Nyss varit ute med bräda och surfat några timmar, kroppen skakar av utmattning men jag är glad och nöjd trots för rörigt hav! Tror två solstrålar lyser igenom molnen nu, slukar i mig all sol nu för att inte blekna alltför mycket sista veckan. Take care. <3 / Hanna