Det är snö i Geilo, wohoo lyckan är obeskrivlig. Visserligen kommer den inte ifrån himlen utan ifrån snökanonerna som står och sprutar i en av backarna, men det är ju ändå snö och vintern närmar sig med stormsteg! Ett tunt lager med is har lagt sig på den stora sjön och temperaturen är inte högre än max ett par plusgrader mitt på dagen. Gårdagen och denna dag ser ganska lika ut; jobbar kvällspass och börjar inte förrän vid sex vilket gjort att jag kunnat utnyttja det underbara solskenet till max! Bestämde mig under gårdagen för att vandra upp på fjället alldeles själv. Tänk dig enkel promenad en halvtimma och därefter vägg i tjugo minuter, damn det suger i benen vill jag lova! Men känslan då jag nådde toppen var underbar; där stod jag alldeles ensam utan en enda människa inom synhåll och magnifik utsikt. Jag kan knappt berga mig tills snön lägger sig och skidsäsongen drar igång, kommer bli awesome. Men fjället har verkligen sin tjusning även i höstväder som detta. Vandringen var så härlig att jag inte tvekade för ett ögonblick när Maria ville att vi skulle ta den idag igen tillsammans. Så efter lite morgonyoga och fruktost drog vi på oss gympadojjorna, fyllde ryggsäckarna med vatten och frukt och vandrade iväg. Temperaturen är verkligen konstig, det är liksom svinkallt i luften medan solen värmer som under en sensommardag och ännu mer bränner den på när man kommer upp på lite höjd, lyckades t.o.m. få några nya fräknar att kika fram på näsan (vilket kan behövas nu när man börjar närma sig stadiet då man ser ut som ett vandrande lik!) Underbara dag! Efter att ha kommit hem värmde jag min mat och kilade upp till Maria i hennes lägenhet och chillade. Hon är verkligen en fantastisk tjej! Vissa personer blir man bara så glad över att umgås med!