Jaha efter en massa ledighet vad väntar då om inte några riktigt rejäla jobbpass, allt eller inget som gäller! Gårdagen var trots allt en mjukstart med ett sjutimmarspass på Highland med väldigt få gäster men jobbade själv i serveringen vilket är tråkigt eftersom man inte har någon att prata med och dessutom måste städa allting alldeles ensam vilket tar ungefär sjuhundramiljoner år! Kom hem till ett hestesenter där det tydligen varit lite wild pardey men vår stugas daensk Jesper var kvar och vår isländska Bryndis kom hem precis efter mig efter ett pass på Vestlia så vi satt uppe en liten stund och tjötade före jag gick till sängs fasande för att inte kunna somna mina knappa fem timmar före det var dags för jobb igen!
Somnade jag då? Nej, trots fyra valerinatabletter låg jag vaken större delen av natten och funderade en massa som jag alltid gör, fruktansvärt onödigt eftersom man aldrig kommer fram till något vettigt under sina nattliga puckade dialoger med sig själv. Så när klockan ringde 05.50 (usch vad tidigt det låter när man skriver något med nollfem!) var det inte ens svårt att stiga upp! Imorse var det frukost på Vestlia som väntade och allting flöt på ganska smooth, dock slog tröttheten till vid tiotiden och skapade en sån där härlig, tryckande huvudvärk som gör att man fungerar ungefär lika effektivt som en sengångare och som envisades med att hänga kvar tills jag var hemma igen stax före fyra. Hem, upp med benen i högläge, sova en timma, upp, äta, ta på sig kläder, sätta upp håret och mot jobbet igen! Fast kvällen blev väldigt lugn vilket var skönt, tränade på med mitt norska uttal gällande att presentera maten, men det känns ändå i fötter och kropp efter ännu en fjortontimmars arbetsdag! Så nu ska jag lägga mig på min kära spikmatta som jag intalar mig faktiskt hjälper mot ryggont (skratta åt mig om ni vill!) och sova igen en massa timmar, niiice ska det bli!

Natti och kramis / Hannis <3